Idag är det första dagen utan cytostatika. Har suttit fast i fem dagar. Inte kul. Ig år var det extra jobbigt. Hade en jobbig natt där jag vaknade hur många gånger som helst pga vätskan man får vid cellgiftet. Kände mig väldigt ledsen också. Så går sprutade det mer tårar än vanligt. Jag hoppas att denna dag blir mycket bättre. Men det finns goda förutsättningar för det. Kommer få permis över dagen! Måste bara vänta på ett provsvar och sen ska de göra odling på mig för att se så det inte är någon influensa jag drabbats av. Är lite hostig och snorig. Och det verkade inte vara någon mysig metod. Spruta upp koksalt i näsan och suga ut... Blä.
Tack för alla fina ord och annat som jag får till mig på olika sätt.
Just det. Nu väntar vi ju på frossafrasen, dvs infektion. Så kroppen ska brytas ner lite till. Att jag sprang 9 km för en vecka sedan känns avlägset.
Kram Fredrika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar